I ögonvrån ser jag den lilla solen. Gyllene mot det bruna fjolårsgräset. Den är ensam sånär som på två knoppande kamrater. Men det är tillräckligt för att jag på ett ögonblick ska kastas drygt 40 år tillbaka i tiden.
Jag anfaller ytterdörren och kastar mig in i köket. Förmodligen har jag sprungit hela vägen hem. I handen har jag fem sönderkramade tussilago. Nu ska de traditionsenligt placeras i den där speciella äggkoppen. Vi är lika lyckliga båda två. Mamma och jag.
När nuet kallar på min uppmärksamhet ligger jag på alla fyra vid Rinnasjöns strand med kameran i hand, akterkastellet pekande mot zenit och med blöta knän. Mamma är borta sedan länge, men minnet är varmt och starkt. Jag tror att det luktade stuvade makaroner och falukorv. Den gången i köket.
Trivia: "Tussilagon kallas också hästhov eller hästhovsört. Det behövs bara en liten snöfri markplätt för att de lysande gula tussilagoblommorna ska titta fram. Blomknopparna har utvecklats redan under föregående höst och därför är tussilagon redo att blomma mycket tidigt om våren. Blommorna öppnar sig bara under soliga dagar och är mycket populära bland de första humlorna och fjärilarna."

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar