Vandring i Åsabackarnas naturreservat.

Det enklaste sättet att ta sig till Åsabackarnas naturreservat är att köra ända fram till parkeringen vid informationstavlorna. Men det vackraste sättet är att gå vandringsleden från Rinna kyrka och fram till reservatet. Längs den väl underhållna leden, skapad av Rinna byalag, traktens bönder och berörda markägare, passerar man bland annat kalkkärr och sumpskog.

Idag blev det några fina timmar till fots i reservatet. Svarta pärlan parkeras i närheten av ett par knoppande björkar medan jag ger mig ut på vandring i det vackra vårvädret. På håll, bortifrån Rinnasjön, hörs skränet från de hundratals skrattmåsar som har gjort sjön till sin. Runtomkring, sorgmantlar och citronfjärilar. Över de gamla ekarna svävar korparna. På marken löper koltrastar undan med lätta steg och några rådjur låter mig komma så där lagom nära. Överallt blommar vitsippor, vårlök och svalört. På den solvända åsen, backsippor.

Tillbaka vid bilen är jag varm och trött, men nöjd. Lutad mot bilen pustar jag ut, skruvar av korken på flaskan och slås av hur gott vanligt kranvatten är! Bortåt Skattegården hör jag några korpar, vrider på huvudet och ser att björkarna har slagit ut. Det går fort nu!